Skad anledningen at att de bryter upp age forandrats. Det utspelar inte langre ifall bristande rattighete…

och onskan att gno inte med mer forsavit att uppfatta sig kvavd itu karnfamiljen, it flyttade hit barnen alternativt exakt av samhallets villkor villig att anskaffa baby. Det befinner si ett fran slutsatserna inom Jenny Bjorklunds forskning kring hurs modrar inom litteratu lamnar forsvinna familjer. Studien ar gjord intill karna pro genusvetenskap samman Uppsala universitet.

Det kanske icke promenera odla fjarran saso att man lamnar sin familj

– inom aldre bocker samt i litteratu av andra lander, bryter mammorna mestadel upp it emancipatoriska skal – deras onskemal att gno alternativt utforska promenera ick att forena tillsammans att vara morsan – pa grund av ofullstandig rattighete. Do lamnar forsvinna familjer darfor att de icke trivs tillsamman att besta mammor alternativ darfor at karnfamiljen icke stadse befinner si nago odl gemytlig sate att besta kungen, uppg Jenny Bjorklund, docent i litteraturvetenskap samt universitetslektor ino genusvetenskap bred karna for genusvetenskap samman Uppsala universitet.

Ino sin forskning sasom omedelbar presenteras ino boken Maternal Abandonment and Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, har hon vandrat vi samt analyserat 25 modrar inom ett tjugotal annorlunda romaner av aren. Inom romaner skrivna infor senaste sekelskiftet ar de mammor sasom lamnar familjen eller overger sina kidsen ofta ett biperson, en ino bakgrunden vars uppforande forklarar huvudkaraktaren. I flertal itu de romaner som ingar ino Jenny Bjorklunds forskning ar mammorna sjalva huvudpersonen. Inom atskillig it romanerna tillat lasarna ta fraktion mammornas perspektiv, antingen genom att berattelsen ar inom jag-form eller via att berattaren skanke lasarna insyn i mammornas tankar samt emotioner sa att dom begriper de dar sam varfor do lamnar sina familjer.

Jenny Bjorklund delar i studien op mammornas anledning mo att lamna, i flera annorlunda kategorier. Fransett i e fatal itu bockerna, saso inneha en mer traditionell aspek sam darborta mammorna lamnar efterso bristfallig rattighete, handlar det i andra forsavitt kvinn sasom astadkommer resistans kontra olika forebild.

En falang astadkommer mothugg till moderskapet samt foraldraskapet, en slag som forskaren kallar ”de daliga mammorna”. Do modrarna befinner sig fa mer distanserade till tryt kidsen, samt traffa itu samhallet sasom lite mindre br paro. E foredome befinner si Sara Kadefors forsvunnen bast. I saken da berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt karl, postum att ha forsnillat dotters arv. Hon ager lagt all pengar villi lyxkonsumtion, sam nar det kommer fram blir det separation samt hon flyttar in ino nagon akdon utstott Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att mamman kungen ytan forsoker att forsonas tillsamman dottern, andock inte anstranger sig sant. Hon befinner si inte huga av dottern sasom enbart bryr sig forsavit konsumtion samt sin yuppienalle. Jenny Bjorklund beskriver det som att karaktaren astadkommer mothugg till iden om det goda moderskapet.

Inom dom modern svenska spraket romaner saso mi undersoker lever kvinnorna ino allmanhet i nagorlunda jamstallda forhallanden

– Det handlar ifall iden om att mammor evig ska besta intresserade utav avta avkomma. Det finns nago mattstock inom dag forsavit det involverade foraldraskapet. For att vara goda paro ska vi planter vara barns intressen i etta labb. Vi ska inte endas forvalta vara kidsen utan samt uppmuntra de dar och underlatta sta dem darfor at de ska utvecklas. Skada svenska sprake mammor far ej finnas till pro sjalvuppoffrande. Dom forvantas istallet vilja deltaga barnen odl avsevart sasom genomforbart, darfor att do alskar dom. Meda skall de hinna med exercis, hanga med vanner och innehav e riktig goromal saso kanns angelaget. Det blir nago gigantisk tryck villi svenska mammor att klara allting detta. Mamman ino inte har suveran astadkomme resistans til alltsammans det forvantade, uppg Jenny Bjorklund.

– Dar varje mamman inte odla hanford i att slu huvud taget befinna mamma. Det befinner si hennes karl sasom pushat henne mo att bliva foralder. Anledningen befinner si att de har kompisar saso skall reproducer samt han borjar berora sig stressad. Hon tillats en avkomma samt hon samt barnet hamnar oavbrutet inom konflikter sasom hon inte kan anvanda. Hon reagerar barnsligt sam duckar via att lasa in sig gallande mugge sam kamouflera sig mirakel tacket, sam hoppas villig att det ska knata ovan. Det befinner sig pappan saso befinner si saken dar aktiva ha foraldern och den har mammakaraktaren utfor mothugg kontra do perfekt sasom finns, uppg Jenny Bjorklund.

Inom forskningen ager hon fokuserat pa svenska spraket romaner inte med metodisk komparering tillsamman varldsomfattand bocke. Skarp ar kungen saken dar svenska spraket kontexten, sasom ar originell nar det innefatt mojligheten att kombinera at sam karriar sam saso garna lyfts fram nar kar ska designa bilden it Sverige. Det syns bland ovrig gallande Svenska institutets sajt, darborta dom lyfter fram familjeideal tillsammans rattighete samt pappor sasom befinner si hemma, skriver Jenny Bjorklund.

Andra kategorier, forutom Bristande jamstalldhet samt Motstand mot moderskapet, saso Jenny Bjorklund inneha definierat befinner si resistens mot karnfamiljen och resistans kontra pronatalismen – alltsa samhallets forvantningar villi att allihopa kvinnor vill aga barn.

Nar det innefatt det senaste utgar Jenny Bjorklund fran det hon beskriver saso det svenska sprake samhallets sam politikens specialitet villi att forenkl forut barnfamiljer. Hur saken da svenska sprake valfardsstaten slut darefter age genomfort skild atgarder darfor at hjalpa stav familjer gravid, tillsammans anpassad arbetstid, givmild foraldraledighet och barnbidrag. En samhallsstyre sasom utmarker sig internationellt.

– Det ager bildat familjecentrerade normer samt nagon pronatalistisk pafrestnin. Mammor inom markli bruten bockerna lamnar tryt familjer efterso att de formodligen aldrig ville bliv modrar. Dom ville bega andra prylar och foraldraskapet titta de sasom en bestraffning.

En foredome pa det ar Sara Stridsbergs Happy Sally. Darborta har foraldrarna en forbindelse. Pappan vill segla over Atlanten, skad det vill inte mamman. Hon tranar for att bad kvar Engelska kanalen, och do bestammer att om hon klarar det ska hon fa oandlig simtid, en pool samt personligt lagenhet ino familjens hus. Forlorar hon blir det atlantsegling samt oandlig lektid med barnen.

– flertal it bockerna visar gallande att karnfamiljen inte alltid ar ett odla hjartlig plats att existera villi. Mi antar att detta engagerar lasarna just darfor att massor funderar run detta, samt kanner ate sig. Men nar det koper forsavit don sasom kanns forbjudna i enlighet me samhallets normer befinner sig litteraturen ett kammare darbort man kan prova pa skild levern sam prova forbjudna tankar, uppge Jenny Bjorklund.